Igår åkte vi och firade min pappa som fyllde 65 år i onsdags.
Alla syskonen vad där plus vänner till pappa.
Det blev en rolig och högljud fest med god mat, dans och inte så vackert skrålande till diverse låtar.
Det är något magiskt med dessa fester hos pappa. Man vill liksom aldrig åka hem!
Klockan 1 var vi hemma inatt.

Camilla var gullig och tog in hästarna och gav dom lite hö. Dom tittade konstigt på mig när jag skulle fodra nattamaten.
Fick iallafall sova till 10 idag utan att dom rev inredningen.
Så trots att jag var nykter igår så känner jag mig rätt seg idag.
Får bli en lugn myssöndag....

Ha det bra!

Nu har det gott en tid sedan jag skrev sist.

Vi har byggt en box till Ikaros så nu får han sova inne hos dom andra hästarna. Viket är bra för då kan han inte äta 24/7. Han är dock en shettis......

Vad har hänt?
Jag har börjat rida för en mycket duktig kille som håller på med riddarspel.
Tanken är att jag ska börja ha med Affe på träningarna och slutmålet är att vi ska börja vara med på lite shower osv.

Igår kväll red jag Affe här hemma. Nu funkar galoppen och han skickar inte av mig. Lite mer styrka och muskler sen kan vi påbörja galoppombyten. Han bytar med ett-två travsteg emellan nu.
Vi tränade förvänd galopp vilket inte är några större problem för honom.
MAN KAN KÖPA LYCKA FÖR PENGAR!!!! Åh vad jag älskar den hästen!!!! Han är bara 6år och en riktig stjärna!

Puss på er!

I torsdags fick Ralle somna in hemma på våra marker.
Vila i frid fina lilla vän.

Jag har hunnit landa nu, men varje gång slås fötterna undan när det är dax att ta farväl.
Jag hoppas att få slippa nu en lång tid framöver. Det tar hårt,och lång tid att repa sig.
Nu är min lunch slut. Dax att återgå till arbetet. Ha det!

Det börjar bli en ful ovana att skriva när det händer tråkiga saker.
Tyvärr så kommer Ralle vår svarta shettis få somna in inom snar framtid.
Vidare så kommer jag att sälja Ikaros vår andra shettis. Jag hoppas på att han ska komma till någon som redan har en shettis så att han kan ha en kompis att klia sig med precis som han och Ralle gör gör idag.

Usch, känner att min gnista är borta för tillfället. Det så väldigt ljust och positivt ut på hästfronten där ett tag sen kom livet imellan. Tyvärr är det ju så, bara till och bita ihop och gå vidare....
Nu väntar jag bara på den där hemska dagen....igen....
Tre djur kommer jag ha fått avliva på ett halvår. Känns skit!!!!

Men det har alltid varit för deras bästa. Inget som har gått att fixa med mediciner eller operationer. Då finns det bara en utväg och det är mitt ansvar som djurägare.

Jag hoppas kunna komma med positiva besked nästa gång jag skriver här i bloggen.
Tills dess: Ta hand om er där ute!

Som vanligt är det fullrulle och tänker liksom inte på att har en blogg också.

På måndag börjar jobbet igen men jag tänker suga ut det sista som är kvar av semestern.

Vad har hänt sedan förra inlägget?

Efter mycket strul på grund av fullblodshovar så har jag nu plockat av Affe skorna helt. Han har blivit mycket bättre och rids nu med Cavallo boots. Vilke underbar uppfinning!!!!!
Han är en riktig stjärna! Jag har lastat honom och kört iväg för uteritt och han är sååå cool. Inget pipande och stressande alls.

Manjana har fått ett Billy Allen bett och går så fint på det.Vi har gått tillbaka till westernridningen efter att ha varit ifrån det helt bra länge nu. Det är en helt annan häst än vad hon var när hon kom till mig för tre år sedan.
Idag tog jag tag i min treåriga rädsla att lasta henne. (För er som inte vet så höll det på och sluta i katastrof när jag lastade henne för tre år sedan.)
Nu var vi redo både hon och jag. Hon gick in i transporten hur fint som helst. Stog kvar och väntade på signal att backa ut igen. Lycka för mig, jag är äntligen ett steg närmare att kunna starta henne i tävling.

Lillan min lilla tant, knatar på som vanligt. Pigg som en nötkärna fick prova på barrelrace här i veckan. Hel otroligt vad hästen lär sig snabbt. Jag visade banan en gång sen hadde hon full koll på tunnorna och givetvis galoppen tillbaka haha!! Räsertanten hon kan hon!

Nog om hästarna....
Vecka 29 var hela familjen på Öland. Jag tog mig över två rädslor den veckan och är sjukt stolt över mig själv.
Den ena rädslan är att ha bikini bland folk (har inte visat mig på stranden eller badhus på 10 år). Vi var på äventyrsbadet på djurparken. Först hade jag en fruktansvärd ångest men sen....åh vilken lättnad!
Efter det så har jag faktiskt varit på stranden också.

Den andra rädslan är att jag är höjdrädd men jag gick med upp i Långe Jan minsann.

Så sammanfattningsvis så har min semester i år gått ut på att komma över hjärnspöken och utvecklas som människa. Härligt!
Bjuder på några bilder från semester.

Det har kommit en ny häst till gården. Han är ett 6-årigt fullblod. Världens största lilla valp är han.

Igår fick Ettan somna in här hemma på gården. Hon lämnar ett stort tomrum efter sig.
Hon har inte varit en lätt häst. Envis, känslig travare med en stor vinnarskalle. Men oj vad jag har lärt mig mycket av henne.

Saknar dig! Vila i frid min lilla ängel

Det har varit en känslomässig berg och dalbana sedan förra inlägget.

Jag hade ute vetrinären som röntgade Ettans has. Tyvärr kommer hon få vandra vidare till de eviga gröna ängarna. Hasen går inte behandla på grund av sammanväxtning.

Hon är inte en häst som man kan låta gå och skrota i en hage. Så för hennes bästa får det bli så. Det är en lång väntan tills den dagen då det är dax. Det gör fruktansvärt ont i hjärtat stundtals men jag vet att hon kommer bli smärtfri och lycklig.