Boxarna är mockade, jag tar resterande ikväll.
Har myst in mig med katterna i soffan och tittar vetrinärerna.
Lillan kliver in i mina tankar och tårarna rinner samtidigt som det hugger till i bröstet. Just nu känns det som om den smärtan alltid kommer finnas där och hoppa på mig när jag minst anar det.

Fokus på något annat, på tisdag är det träningar igen. Motivation: 0,00. Men jag masar mig dit för jag vet att det blir annorlunda när jag väl har ridit. Det går liksom inte att motivera sig här hemma heller just nu. Snö och tö....är rädd för att hästarna ska halka. Så dom får gå på vila nu ett tag till. Det hotas med frost och mer snö i veckan. Suck!!
Men jag får se det som en tid av mer vila för min del. Inte dumt det heller!