I går var jag säker på att jag skulle hitta ett nytt hem till Ettan. Sen gick jag ut på kvällen och skulle hämta Lillan, ja då började jag vackla igen.
Det finns kanske något som kan hjälpa henne?
Har jag gjort allt jag kan?
Ska jag lägga pengar på och hitta problemet?
Jag vet inte ännu. Jag har funderat i tio år. Jag försöker vara realist men hjärtat säger nått annat....
Fan vad det är svårt!!!!

Ibland är det inte lätt och fatta beslut.
Detta beslutet gäller Ettan.
Hon vill inte bli riden och absolut inte lära sig. Hon får hellre panik än och stanna upp och lyssna. Så har jag haft det i tio år.
Jag pratade med en bekant som har huvudet och hjärtat på rätta stället.
För det första så förstog hon inte att jag hade orkat i tio år. Sen sa hon att jag kanske skulle tänka över om jag vill lägga den tiden och energin på Ettan eller om jag vill göra det på dom andra hästarna som faktiskt vill jobba och som vill vara med mig.
Jösses! Har aldrig tänkt ur den synvinkeln förut.
Så nu står jag inför om jag ska hitta en annan aktivitet till henne där hon slipper bli riden eller om jag ska hitta ett nytt hem till henne.
Hjärtat blöder en smula men när rätt människa dyker upp så kommer det kännas bra....Svårt svårt svårt!

Ha en bra dag

Eftersom jag och C inte bor så långt ifrån varandra så bestämde jag mig för att vi skulle gå hem.
Dom travade hela vägen hem och när vi kom till skogen innan vår hage så gnäggade Ralle och Lillan på varandra.

Jag släppte ut dom i sin lilla hage runt lösdriften så att dom inte skulle bli påhoppade av tre tokiga tanter.

Manjana var helt begaistrad av dessa små varelser. När allt lugnade ner sig gick shettisarna och Manjana ihop :-)

Det har varit grymt mycket fixande och trixande med halm och vanliga mockningen och träning.
Jag är helt slut!
Nu gossar jag ner mig i soffan med ett rör chips.

God natt

Idag ska jag hämta hem trollen.
Jesper är färdig med lösdriften och den blev riktigt bra!
Sen börjar livet med fem hästar. När ska jag sova?
Nu ska jag strö färdigt sen åker vi.

Blir en uppdatering i kväll.
Hej på en stund

Då vänder vi blad. Ett helt oskrivet år med massor av möjlgheter.
Det är förändringarnas år enligt Maya kalendern.
Det känns bra. Jag är full av förhoppningar. Det känns liksom gött i magen.

Nu har min kära man börjat förbereda för shettisarnas lösdrift. Börjar faktiskt längta efter dom nu.
Hoppas dom sätter lite fart på tantalonerna i hagen. Det enda dom gör är att äta och stå och hänga. Nä, jag saknar deras galopprace som dom hade dagligen innan.

Nu är jag ute i stallet och mockar. KATASTOFOMRÅDE!!!!!

På återseende<3

För en tid sedan köpte jag en sadel till Manjibanana men jag har inte fått tillfälle att rida i den.
Så fick jag den briljanta iden att jag skulle prova och sitta i den på Manjana ( Som inte har blivit riden på fyra månader utan bara marktränad plus att hon har haft vintervila.)
Bright ass me!!!!
Hon for runt som en rodeohäst och var helt galen i 10 minuter innan tillslut hav upp och skrittade hur lugnt som helst ett varv på volten. Då hoppade jag av.
Jaja tråkigt att behöva börja om på noll. Men rida henne kommer jag göra när hon har coolat ner sig en smula med mycket markarbete först.
Nu har jag åtminstone provridit min sadel ;-)
God natt där ute!

Snart är det nytt år.
Inte trodde jag att jag skulle börja sätta igång hästarna i December.
Men igår var första dagen på två månader som dom fick jobba lite igen.
Givetvis mycket skritt och genomböjning. Dom blir ju lite stela av att gå i leriga/isiga hagar utan och kunna bralla loss.
Den enda som jag inte red var Manjibanana. Hon hoppade och studsade såååå bra utan mig på ryggen ;-).

Ralle och Ikaros, mina shettisar som jag sålde ska flytta hem igen. Dom kommer gå på lösdrift här en längre tid. Jag kommer inte att sälja dom igen men jag kommer att leta efter en fodervärd på lagom köravstånd.
Jaja shit happends!
Nu ska jag ha mig lite middag sen ut till mina töser.

Ha de fint!

Igår var jag, Lillan och min kompis ute en låång runda i skogen.
Det blev mycket skritt, travade bitvis och när vi kom till långa backen galopperade vi.
Lillan vet att man får ge full gas i den backen och det gjorde hon verkligen.
Man känner knappt att hon sätter ner hovarna....hehe då går det undan.

Hon var väldigt lydig och bröt av och travade när jag bad henne.

Vädret var perfekt, inte för varmt och lite blåsigt. Ett och annat skogstroll gömde sig i skogen. (enligt hästarna)
Jag förstår inte varför jag inte gör det oftare.
Kanske för att det är tråkigt och rida själv ?!
För hästarna är det bara nyttigt. Ska försöka att rida ut iallafall en gång i veckan. Så dom får sträcka ut ordentligt.
Idag har jag träningsvärken Arne. Ska ut och rida bort den om en stund.

Hästtransporten gick igenom besiktningen....JIPPI! Så nu ska jag börja lastträna min envisa lilla arab.
Jag började igår, hon gick nästan in men backade sedan ut igen....Suck!
Öva, öva och åter öva. Men jag har inte bråttom. Hon lär vänja sig så småningom.....

Ha en bra dag där ute!

Kram